Måndag igen. Den där hemska radion går på ytterliggare en gång efter att ha tryckt på snooze. Jag vrider mig runt i sängen och försöker få ljudet att försvinna. Efter en djup suck sätter jag mig upp i sängen och rycker till när jag känner kylan under mina fötter. Jag stänger av väckarklockan och sträcker på mig. Håret som varje morgon är lika omöjligt och göra någonting åt sätter jag upp i en knut mitt på huvudet. Jag hasar mig ut i hallen där golvet är ännu kallare. Tittar mig i spegeln. Suckar. Det skulle ta många sekunder och minuter att få någorlunda ordning på den där tjejen. Jag började borsta mitt hår. Ljudet av när borsten drog igenom denna enorma tova. Gäspa. Jag ställde mig framför garderoben. Kollade på kläderna. Det skulle inte hjälpa att bara stå där. Lyfte upp ett plagg , slängde det i sängen. Efter att ha gjort ungefär samma sak med alla plaggen tog jag tillslut på mig. Jeans och tröja. Svårare var det inte. Satte i plattången. Väntade på att värmen skulle stiga. Drog genom mitt omöjliga hår. Fastnade. Svor. Skit samma det får se ut så då. Fortsatte med sminket. Drog den svarta pennan ovanför mina ögon. Linjen blev längre och längre. Stopp. Mascara på mina fransar. 1 mascara, 2 mascaror, ja varför inte 3:e gången gillt. Oj vad klockan tickar. Frukosten var nere på en tugga. Tog mig några minuter åt att se min spegelbild besviken över resultatet samtidigt som tandborsten gjorde sig bekant med mina tänder. Vitt skumm. Välja skor, välja jacka. I med lurarna i mina öron. Höra denna underbara låt i mina öron. Då ser jag ett litet leende på mina läppar. Ut genom ytterdörren. Trappa efter trappa. Ner och ut. Detta leendet förblir under hela min dag. Tack älskade musik som för varje dag som går förgyller mina dagar. Ett liv utan musik är ett liv utan mening, utan lycka. Ett liv i ensamhet. Musiken ska alltid förbli min bästa vän!