Forget you...

Somethin' in your eyes, makes me wanna lose myself
Makes me wanna lose myself, in your arms
There's somethin' in your voice, makes my heart beat fast
Hope this feeling lasts, the rest of my life

If you knew how lonely my life has been
And how long I've been so alone
And if you knew how I wanted someone to come along
And change my life the way you've done

It feels like home to me, it feels like home to me
It feels like I'm all the way back where I come from
It feels like home to me, it feels like home to me
It feels like I'm all the way back where I belong

A window breaks, down a long, dark street
And a siren wails in the night
But I'm alright, 'cause I have you here with me
And I can almost see, through the dark there is light

Well, if you knew how much this moment means to me
And how long I've waited for your touch
And if you knew how happy you are making me
I never thought that I'd love anyone so much

It feels like home to me, it feels like home to me
It feels like I'm all the way the back where I come from
It feels like home to me, it feels like home to me
It feels like I'm all the way back where I belong
It feels like I'm all the way back where I belong

Hur mycket du gjorde för att jag skulle må bra. Hur mycket du fick mig att le och hur mycket du fick mina tårar försvinna. Du fyllde mina lungor med värme och lycka. Du fyllde mina skratt med glädje och trygghet. Men mitt hjärta fyllde du med ditt eget blod, din egen kärlek, din själ flöt in i min. Du var min andra halva. Mitt liv. Men en dag så valde du att vända om och gå din egen väg. Där du stötte på en...två andra flickor. Att se dig gå bakom ryggen på mig att se dig utan minsta dåligt samvete, utan minsta ånger över att du lämnade mig i mina egna tårar...i mitt eget blod var fruktansvärt. Du gjorde ett förfärligt misstag. Och sanningen är den att hur ont det än gjorde och hur många tårar som föll så kan mitt hjärta inte sluta slå för dig. Du var mitt livs kärlek och jag kommer följa dig tills döden skiljer oss åt. Jag var så säker på att du älskade mig också. Men så kom dagen då du vände och gick. Vad hände? varför blev det så. Och det som gör mig mest ledsen och besviken är att du är så kall och hjärtlös att du kan skratta mig rakt upp i ansiktet när du ser hur ledsen jag är. Att när jag kämpat för att skriva till dig eller sagt till dig hur mycket du betyder att du då ler och sen går därifrån... Va jag inte värd mer för dig? När alla vände dig ryggen till och gick sin väg då var det JAG som stod kvar. Och om du hade sett dig omkring hade du sett att jag var den som alltid fanns där. Alltid hade koll på dig och alltid såg till att du mådde bra. Men nu kommer jag aldrig igen få känna dina läppar mot mina. Jag kommer aldrig mer få stanna i din famn , Se in i dina klara ögon eller få se det leende som fick mig att skina. Som fick mig lysa som den klaraste stjärnan på himlen. Du var min prins som jag var så stolt över och som jag ville visa upp för hela världen. Jag kommer föralltid älska dig och mitt hjärta kommer aldrig slå för någon på det sätt som det slagit för dig. Jag hade önskat att jag aldrig träffade dig så jag aldrig hade vart med om allt du gjort mot mig. Men hade jag inte vart med om det här hade jag inte fått vara med om mitt livs bästa upplevelser. Att få somna i din famn och sen vakna upp brevid samma älskade kille dagen efter är en känsla som är obeskrivlig. Jag älskar dig, du älskar någon annan. Jag följer din väg, du tar nya. Jag hoppas att vi en dag ska mötas på mitten och att sagor faktiskt kan sluta lyckliga!

Happy endings are not for everyone